Varför påverkas man så himla mycket av årstidernas gång?
Jag menar, min släkt har bott här i flera hundra år (åtminstone) så man tycker ju att det borde ha kommit med i den genetiska programmeringen att kroppen fattar att årstiderna växlar såhär långt norrut (även om jag nu då bor nästan längst söderut i detta långa land)?
Varje gång dagsljuset ändras så tar det hur lång tid som helst att vänja sig och varje gång rubbas min sömncykel... *suck* Varför skulle jag annars sitta här klockan tre när jag kunde legat och snusat bredvid min älskling?
Och alla har råd att ge; "sluta med kaffe" - brukar inte dricka kaffe sent på kvällen särskilt ofta; "gå och lägg dig tidigare" - vilket resulterar i vridande i sängen i ett antal timmar och jag somnar ändå vid samma tidpunkt som vanligt; "gå ut och gå på kvällen så du blir trött" - vilket är fel för då blir jag pigg istället...
Jag får skylla mig själv eftersom jag inte kan låta bli att klaga.
Vilket leder mig till nästa fråga; varför måste jag prata hela tiden och speciellt klaga? Jag menar, jag kan höra själv hur tråkigt det låter men ändå kan jag inte låta bli...
Finns det officiellt en sjukdom som heter mundiarré? För i så fall så kan de väl ordna fram en bot, tycker jag.
Skulle gärna vilja vara en sån där som är hemlighetsfullt tyst hela tiden och bara säger jävligt smarta grejor när de väl öppnar munnen. Not my luck, när jag öppnar munnen så kommer det ut saker som "vilket väder vi har", "fy fan vad jag hatar att bussarna i denna stan alltid gör mig försenad", "usch vad jag är trött, jag kan inte sova" och naturligtvis utfyllnadsklassikern "jaaasåatte, så är det".
Iallafall så har jag förändringsbehov nu (hänger ihop med årstidsskiten), så jag har klippt av 3 dm hår och beställt nya glasögon. Tänker börja träna vattengympa igen med mamma och eventuellt på gym också. Jag och älskling har köpt en ny begagnad bil och en diskmaskin som ska göra våra liv lite lättare. Sen längtar jag efter att shoppa höst/vinterkläder också naturligtvis :) Så får vi se om man inte mår lite bättre om någon vecka när kroppen vant sig igen.
Jaja, jag vet - för att somna är första regeln att ligga ner och blunda, vilket man knappast kan göra här... Eller jo det går men då skulle man nog inte förstå vad jag skrev :)
Nattinatt - vi har en galen katt!
//J
PS Läste precis igenom förra höstens poster i bloggen och insåg att här är jag nu igen, hösten har bara kommit lite senare i år. Vi har haft en varmare och torrare juli och september än någonsin och regnigare augusti än någonsin och nu i oktober är det fortfarande ca 15 grader varmt mitt på dagen men börjar bli dåligt väderleksmässigt och dagsljusmässigt och därför har jag inte kännt av det förrän nu tror jag. Är det bara jag som är besatt av väder förresten? Jag minns alltid saker jag gjort tillsammans med vilket väder det var den dagen... Skumt, nu sova iallafall!
