Fundering 148

Är det verkligen mindre än ett dygn till julafton?!

Helt otroligt vad senaste tiden bara rusat iväg, minns ju knappt vad som hänt (och det är ju massor)!

Ehum, låt mig se... Vi börjar med förr-förra helgen där jag senast skrev:

Sams faster kom hit på fredagen. Vi åkte och storhandlade och umgicks sedan hela kvällen vilket alltid är trevligt :-)

På lördagen åkte Älsklingen och jag till Köpenhamn på eftermiddagen för att gå på min morbrors 40-årsfest. Sam stannade gladeligen hos sin älskade faster här hemma :-)

Vi kom dit och möttes av en hysteriskt uppstressad morbror som muttrade om att ingenting var som det skulle och allt var försenat. Inget ovanligt med det alltså :-)
Han har ju födelsedagsfest varje år och eftersom han är en mycket duktig kock och gourmand så vet man att man får smaka något spännande varje år. I år var det då extra mycket eftersom det var jämn födelsedag. Han hade i förväg förvarnat om att han hyrt in personal samt underhållning så vi var mycket nyfikna på vad som komma skulle.

Efter en hel del stressande hit och dit, med hans bäste vän nere två rundor i affären efter sista-minuten-saker kom servitören in med välkomstdrinken. Lustigt nog serverade han inte oss utan ställde bara brickan med glas på bordet och gick sedan bugande ut. Jag kallade honom genast "Lurch" :-)

Sedan kom fotografen som skulle dokumentera kvällen. Morbror klagade över att det inte var den fotograf han bokat utan någon ersättare. Ersättaren verkade minst sagt underlig och betedde sig väldigt förvirrat. Han ville ta parbilder på alla paren på festen. Grejen var den att bara hälften av gästerna bestod av par. Så det blev en del killpar och tjejpar och det verkade han inte kunna hantera. Sedan hade han underliga instruktioner om hur man skulle le och hålla händerna och var tvungen att ta om bilden minst två gånger på varje par.
Vi skrattade gott åt honom, men min morbror verkade upprörd över att det var fel fotograf och var dessutom ledsen över att underhållarna inte dök upp som planerat och ringde efter dem flera gånger.

Under tiden fick vi aptitretaren; toast med kryddig gåsleverpastej *mums* som serverades av den underliga servitören. Han bugade och bockade och betedde sig verkligen som en betjänt ur någon film.

Medan vi åt satt fotografen blick stilla på en pall och stirrade in i väggen. Mmm, märkligt! Sedan började han fotografera igen och komma med sina konstiga instruktioner och vissa av gästerna började bli irriterade på honom. Jag tyckte mest att han var hysteriskt rolig :-D

När min morbror lite senare pratade med mig så var han upprörd och sade att allt gick åt skogen och att underhållningen inte verkade komma och då sade jag att det inte var någon fara, han hade fått en underhållande personal ändå.

Innan maten underhöll morbror oss genom att spela på sin flygel; han är en erkänt duktig pianist och hade kunnat försörja sig på detta, men han "spelar" hellre på datorer som han skapar program åt.

Sedan fick vi en förrätt bestående av fisk- och rompatéer med något så ovanligt som snigelägg!!! De smakade ungefär som rommen men hade en lite skarpare smak och var större och vita i färgen.

Till huvudrätt serverades oxrullader med ris och god skysås. Servitören dukade med udda bestick och verkade inte kunna klura ut hur man dukade bort ett kuvert då en person blivit sjuk och inte kunde komma.
Sedan kom han in med tandtråd! Och tyckte att alla skulle sköta sin munhygien, han erbjöd min mamma att hjälpa henne :-D Sedan rev han av olika långa bitar av tråden, jag fick t.ex. bara två centimeter medan min bordsgranne fick en hel meter. Det motiverade han med att alla inte kunde få lika mycket alltid :-D
Då hade ljuset gått upp för de flesta av oss; fotografen och servitören VAR underhållningen, hahaha!

Sedan slutade det hela med att de tejpade fast mig och min handväska i stolen och jag fick bli buren in i vardagsrummet där "servitören" sedan uppträdde med trolleritricks.
De är tydligen ett välkänt komikerpar i Danmark, men ingen av min morbrors gäster kom ju från Danmark så vi fattade ingenting!
Och min "stressade" morbror hade ju varit med i spelet hela tiden!!!

Efter efterätten bestående av knäckig äpplekaka var vi helt slut och åkte hem.
En verklig höjdarkväll som inte lär glömmas i första taget! Jag skrattade så jag fick ont i kinderna :-D

Sam hade skött sig så fint med sin faster och somnat utan gnäll. Självklart vaknade han när jag skulle lägga mig och envisades sedan med att vara vaken i två timmar!

Så på söndagen var man ganska sliten, men vi åkte in till stan en runda för att vinka av Sams faster och sedan gick vi runt så att Sam fick se allt julpynt och träffa Tomten :-) Men självklart hade han slocknat när Tomten kom på sin släde, hehe. Jaja, det får bli nästa år istället!

I måndags hände ingenting såvitt jag vet :-) (Mer än en massa mys och bus med Sam såklart!)

I tisdags morse kl 6.20 var det tydligen jordbävning med epicentrum ett par mil härifrån. Skalvet uppmättes till 4.7, vilket tydligen ska kännas ordentligt. Vi märkte ingenting eftersom vi sov. :-)

Vi sov så gott att vi till och med försov oss hela familjen!!! Jag hade läkartid på sjukhuset hela dagen för att förbereda inför min operation om tre veckor. Jag skulle gå från avdelning till avdelning och börja på Käkkirurgen hos övertandläkaren, och jag vaknade en halvtimme innan jag skulle vara där.
Eftersom Älsklingen hade sina sista lektioner fick jag ha Sam med mig, så det blev en aning stressigt kan jag meddela.
Jag blev bara en halvtimme sen och hann med det första besöket även om det blev något hastigt. Sedan fick jag komma till Vårdavdelningen där jag ska vara inlagd, de har tydligen det medicinska ansvaret efter en operation.

Där fick jag först vänta i 1 ½ timme innan jag fick komma in och svara på en massa frågor och bli stucken i fingret av en sjuksköterska (hon stack snett). Sedan fick jag vänta ytterligare två timmar innan jag fick träffa läkaren. Hon frågade samma saker som tandläkaren och sjuksköterskan hade gjort, och sedan undersökte hon min hals och öron och lyssnade på hjärta och lungor, vilket även tandläkaren gjort. Efter det ville läkaren att sjuksköterskan skulle kolla fler saker, så jag blev tappad på blod. Tyvärr fick hon sticka mig tre gånger innan hon hittade något att tappa...

Sam var en underbar liten ängel hela tiden, han bara log och charmade sköterskor och läkare :-D Så himla skönt att han inte blev ledsen och/eller uttråkad. Älsklingen kom och höll oss sällskap när han hade håltimme, vilket säkert också hjälpte :-D

När jag sedan hade ytterligare två timmars väntetid till sista avdelningen så kom älsklingen och hämtade oss eftersom han slutat för dagen. Vi åkte hem och åt lunch (jag hade bara ätit en torr macka på hela dagen) och sedan for jag ensam tillbaks till sjukhuset. Denna gång var det dags att träffa narkosläkaren. Han frågade om ungefär samma saker som de övriga och så berättade han lite om vilka mediciner jag skulle få och att jag ska vara sövd i ca 3 timmar. Av de olika läkarna har jag fått höra att jag ska vara inlagd i allt mellan ett och tre dygn, så det får vi väl se.

Sedan fick jag gå ner med min journal till Vårdavdelningen igen och så fick en barsk sjuksköterska titta igenom den. Sedan var klockan över fyra och jag fick äntligen komma hem!

Ser verkligen inte fram emot operationen som verkar vara hemsk, dessutom ska jag ha munnen ihopsurrad med ståltråd i två veckor efteråt, samt gummiband i ca två veckor till... Dvs. flytande föda till en början och inget kött på fyra veckor! Spännande...

Helt slut var jag efter den dagen iallafall, så dagen därpå vilade jag upp mig. Dock skulle jag tvätta på kvällen och efter en runda i källaren stod jag i källargången och hade precis tryckt på hissen när allt blev svart. Strömavbrott!
Jag fick treva mig ut till dörren så jag kunde ta mig runt huset och upp till porten (finns ingen direktförbindelse förutom hissen) och tänkte vänta i uppgången tills strömmen kom tillbaks. Kände inte för att gå åtta våningar i en sprialtrappa i kompakt mörker!
Men vem kom som en skinande riddare med sin mobil som ljuskälla i ena handen och min älskade bebis på armen? Jo Älsklingen :-) Så vi gick upp till lägenheten och tände adventsljusstaken och mös en stund tills strömmen kom tillbaks. Lite mysigt och lite "rysigt" :-)

I torsdags hade vi jullunch med mammagruppen, 11 barn och 8 vuxna blev en härlig tillställning :-) Vi hade trevligt och Sam lyckades till och med sova en liten stund i oväsendet (tänk volymen på 19 individer och lägg till julmusik!). Sam tyckte det var spännande och kul att träffa sina kompisar. Han fick låna sin ena kompis tomteluva och blev såhär söt:



På kvällen pratade jag och Älsklingen om att det både varit jordbävning och strömavbrott på bara ett par dagar och vi skojade om att det var jordens undergång. När jag sedan slog på tv:n var det Wagners "Ragnarök" på tvåan!!! Creepy eller?

I fredags gick jag till kiropraktorn för sista gången, förhoppningsvis. Han har verkligen hjälpt mig med ryggen och höfterna! Jag är inte smärtfri men kan röra mig ganska obehindrat, så nu ska jag bara träna upp musklerna igen. Får väl hoppas på bra väder så jag kan ta många och långa promenader med vagnen!

I lördags stormade det (eller ja; 20m/s känns rätt bra) så vi höll oss inomhus och jag var dessutom väldigt hängig och sov större delen av dagen. På eftermiddagen upptäckte vi att Sam hade feber :-( Det var okej, 38 grader, när vi lade honom, men när han vaknade senare hade det gått upp till 39! Så det blev Alvedon och näsdroppar eftersom han börjat rossla och snörvla lite.
På kvällen bakade jag julbröd och vörtbröd samt kokade knäck! Kände mig som en duktig liten husmor :-)

Igår var både jag och Sam hängiga hela dagen, Sams feber gav inte med sig förrän framåt kvällen vilket ledde till en extremt känslig kille som skrattade och grät om vartannat. Som tur var gick febern över tills han skulle sova, men det gjorde också att han piggnade till, och somnade därför inte förrän vid 22! (Han brukar somna vid 19.30.) Igår kväll satt jag och slog in alla julklapparna, mysigt och pyssligt :-)

Inatt har Sam sovit oroligt eftersom han varit täppt och jag fick inte mycket sömn. Älsklingen lät mig få sovmorgon och idag har både jag och Sam varit pigga!
Vi var och fick vinterdäcken pålagda (äntligen!) i eftermiddags och Sam charmade alla på hela stället med sitt goa humör och sin energi. Han påminner om Duracellkaninen när han är på det humöret, haha!
Sedan var vi och handlade den sista julmaten men glömde naturligtvis pepparkakor och klementiner, så det får vi väl ta imorgon :-)
Ikväll har jag tvättat igen och imorgon är det operation storstädning som gäller!

Sedan är det jul!!! :-D

Ha en riktigt god jul på er allihop!!! Må er glögg vara söt och skinkan mör och må Tomten komma med fina klappar :-D